Till Erica!
Det är bra att du inte ger dig. Sakta men säkert kommer jag igång med bloggandet. Jag började en utbildning till Framtidspedagog för någon vecka sedan och då fick vi i uppgift att börja blogga. Så jag är en helt ny bloggare och håller på att lära mig.

Igår var jag inne på din blogg och läste och tänkte. Jag kände igen mig själv i flera av dina texter och fick många bra tips att testa. Vad kul att träffa på någon som verkar jobba på ungefär samma sätt med digitala verktyg med yngre barn. Ibland har jag saknat någon att dela erfarenheter och diskutera med.

Jag antar din utmaning men det kan ta lite tid. Min hemlighet beror på oerfarenhet av att blogga. Jag är Grundskollärare sv/so 1-7 och jag tog min examen 1997. Jag bor i Göteborg och är gift.Vi har 2 flickor som är 20 och 22 år gamla, nyss utflugna.

Min lediga tid går åt till att packa inför vår kommande flytt från villan till en lägenhet i stan. Därför har jag minimal tid på nätet en tid frammåt. Men det kommer att bli bättre.

Igår när jag packade böcker låg plötsligt en bok men titeln Blogg på Blogger framför mig. Den boken fick jag av min pappa för ungefär ett år sedan. Då var det inte aktuellt för mig att blogga, men nu är den perfekt att läsa, illustrerad steg för steg hur man gör. Jag beundrar min pappa, 76 år gammal, för hans kunnande, intresse och att han är så insatt i det som händer på nätet och inom den digitala tekniken.

Frågor till någon som vet: Vilken väg är lättast när man ska logga in och skriva i sin blogg?
(Nu loggar jag in på google kontot först)
Kan man lägga in kortare filmer i sin blogg?
(som barnen har gjort)

Som oerfaren bloggare har jag nu ett dilemma, ska jag svara på din bloggsida eller svara på min bloggsida eller skriva en ny blogg? Det blir en ny blogg. Åter till packning av böcker ......(solen skiner ute)

I höstas frågade jag barnen vad de tyckte om att använda datorer och vad de kunde använda dem till. Då svarade de att man kan använda datorer till att spela på. När jag frågade samma sak nu så fick jag andra svar. Ingen av barnen sa något om att spela på den utan istället har de tagit till sig att det finns andra användningsområden.
Elevernas tankar om datorer:

Bra
Man kan skriva sagor på vårat språk.
Man kan skriva sagor med spökskrift.
Man kan skriva sagor med en kompis.
Man kan skriva pianoskrift.
Man kan göra böcker.
Man kan skicka mejl.
Man kan göra filmer.
Man kan spela in ljud.
Man kan leta fakta.
Man kan titta på kartor.
Man kan titta på foton.
Man kan titta på filmer.

Inte bra
Man kan bli lura på Internet.
Datorn kan få virus.

Att tänka på
Ett barn behöver få hjälp av en vuxen.


Det var allt för denna gången. Dags att gå ut i solskenet....

En häftig sak som hände i veckan var att en blyg flicka i ettan som varit iväg på en längre resa visade bilder och berättade vad hon varit med om inför sina klasskamerater i ettan och fyrorna i vårt spår. Hon skötte datorn själv och visade bilderna med hjälp av projektorn. Vad tekniken är bra.







Så till Att skriva sig till läsning...


Det är intressant att se att i ettan är det ingen som väljer att skriva pianoskrivning längre. Det är något enstaka barn som fortfarande skriver spökskrift men de flesta skriver sagor själva. De ljudar när de skriver och samtidigt får de leta efter bokstäverna på tangentbordet så då är det lätta att pekfingervalsen kommer igång. Sagorna har också blivit lite kortare nu när de skriver själva med lusten att skriva är fortfarande väldigt stor.



Vi håller också på att göra klassens ABC bok i Publisher där varje bokstav har en sida där vi skriver ord som börjar på bokstaven och letar bilder till. Barnen letar ord till var sin bokstav den här veckan och sedan skriver de in orden själva. Det jag behöver visa är att det finns fler sätt att gå till väga när man ska öppna och fortsätta skriva i ett dokument som redan är sparat.

Vi håller också på att skriva en gemensam bok om tid. Att hela klassen kan göra detta gemensamt är tackvare vår projektor som gör så alla ser vad som händer och vad som görs.

Eftersom jag ofta använder Publisher när jag skriver så har barnen sett hur jag gör och nu skriver de sina texter och gör ramar till i det programmet. De gör vad vi gör och inte vad vi säger att de ska göra. Alltså är det bra att visa hur man kan göra och vad man kan använda de digitala teknikerna till så testar barnen själva efter ett tag.

Nu måste jag sätta igång att läsa kursplaner inför nästa möte i LUR. Det är jätteintressant läsning men kräver mycket tid och tankearbete.

Hej igen!
Jag och barnen i klass 1 c jobbar med "Att skriva sig till läsning" enligt Tragetons metod. Barnen skriver egna berättelser med hjälp av datorn. De olika stegen i arbetet är:

Spela piano
· spela piano på tangentbordet med båda händerna
· välja en sida att skriva ut
· leta bokstäver och räkna dem (1 G, 2 G, osv)

Spökskrift
· skriva en saga tillsammans med en kamrat med
spökskrift och båda händerna på tangentbordet
· berätta för en vuxen som skriver det barnen berättar
· skriva ut sagan
· rita en bild till
· läsa sagan för klassen och få respons

Skriva saga
· skriva en saga tillsammans med en kamrat eller ensam och båda händerna på tangentbordet
· skriva ut sagan
· rita en bild till
· läsa sagan för klassen och få respons

Oj, vilka bra sagor och berättelser det blir. Barnen är jättestolta när de läser upp det de skrivit för varandra.

Det är fler och fler som lämnar spökskriften och vill skriva texten själva i stället. Jag har häftat ihop en bok av lite större, tjockare papper till varje barn och i den får de limma in sina sagor och rita en bild till. När vi skriver ut en färdig berättelse så vill de alltid ha ett ex att ta hem och visa.

Det som jag måste påminna om ibland är att de ska använda båda händerna när det skriver en egen text. När de letar efter bokstäver på tangentbordet hoppar ett pekfinger fram och sedan glömmer de att använda båda händerna. Fortsättning följer ......

Bloggen är fixad, bara att börja skriva.... men först ska jag förbereda inför kvällens grillning och sen kanske det kan bli några ord här....